Nu kör vi ett nytt bloggryck, två blogginlägg på samma dag. Inte klokt. 

 

Tänkte tipsa om världens enklaste och snabbaste mat som dessutom är liiiite för gott. Har man (som jag) rätt lätt att gå upp i vikt bör man kanske begränsa intaget en smula...

 

Alltså: Pasta Carbonara á la moi.

 

Koka pasta.

Under tiden som pastan kokar steker ni bacon och finhackad lök (och vitlök om man är lagd åt det hållet).

Riv rätt mycket ost av valfri sort. Renläriga förespråkar säkert parmesanost men jag kan berätta att präst och edamer blir minst lika gott. 

Blanda den rivna osten med ett par ägg och grädde, liiiiite salt (eller inget alls) och vitpeppar.

 

När pastan är färdig hälls vattnet av och pastan åker tillbaka i grytan. Bacon och lök hälls i och blandas runt och till sist lägg ost-, ägg- och gräddblandningen ner i pastan. Rör runt lite och voilá - färdigt!

 

Proportioner är valfria i detta fallet. Jag använder ett paket bacon, en lök, ett par dl ost, nån dl grädde och ett ägg. Typ.

 

 

 

Då var det dags. Efter ett år och nio månader träder jag in i arbetslivet igen. Vardagen kommer att kretsa kring hämtningar, lämningar, matlådor, middagsmat, övertrötta ungar och pendlingsköer på motorvägen. 

 

Jag kommer att sakna de långsamma morgnarna, att inte behöva stressa med frukosten, kunna ta sin tid med påklädning och morgonfix, tänka "Det är för kasst väder ute. Vi stannar inne idag" och faktiskt göra det. Jag kommer också att sakna att få tid till att se barnens utveckling, att kunna ägna en timme åt leklera, pulkaåkning, gåträning och sen sitta och hänga framför barnkanalen tills det rycker i mellistarmen.

 

Sen finns det saker jag med varm hand lämnar över till förskolepersonalen. Ytterkläderutbrott, städa upp efter en 15-månaders som absolut ska äta lunch själv, avklädning av slaskiga, sandiga ytterkläder, innanlunchenilskan för att nämna något.

 

För egen del har jag väl inte riktigt hunnit känna efter än hur det ska bli att jobba igen. Jag tror att huvudregeln är att komma ihåg att låsa dörren när man går på toa. Resten får komma efter hand.