De som känner mig någorlunda inser att jag är något av en barnvagnsnörd. Jag har inte ägt jättemånga (En Emmaljunga Nitro City från 2010, tre billiga paraplyvagnar och en Quinny Zapp) men jag har läst och googlat och jämfört, surfat utländska sidor och youtubat barnvagnsrecensioner så jag känner mig hyfsat insatt i ämnet.

 

Sista tiden har vår Emmaljunga behövt pallativ vård och vi (jag!) har börjat se oss om efter något nytt. Emil har varit nöjd med Nitron och tyckte vi skulle köpa en likadan, fast ny. Jag ville testa något nytt - jag var färdig med Emmaljunga och den hopplöst svåråtkomliga varukorgen (som sista tiden dessutom ofunnits eftersom den gick sönder och fick klippas av), påssufletten som slackade och inte gick att spänna mera och att den tog rätt mycket plats i bilen. Men det var mycket med den vi gillade så kravlistan på nya vagnen var lång:

 

- Vändbar sits

- Fällas i ett stycke - oavsett vilket håll sitsen sitter på

- Swivelhjul

- Lättåtkomligt varukorg

- Stor suflett

- Liten när de är ihopfälld

- Lätt att lyfta i och ur bilen

- Smidig

- Snygg

- Rejäl och stabil

- Intuitiv hantering gällande fällning av rygg, justering av fotstöd och ihopfällning.

 

Efter mycket om och men stod det mellan tre vagnar: Bugaboo Buffalo, Brio Go och Babyjogger City Select. Idag fick vi chansen att klämma och känna på alla tre. City Select försvann redan vid första anblicken då den var för lång och otymplig. Dessutom var den ganska ful... Jag föll för Buffalons hantering, utseende, känsla, rymd, smidighet och lastförmåga, Emil föll ännu mer för nya versionen av Emmaljunga Supernitro (töntnamn). Jag föll inte för priset av Buffalon. Den är för dyr (11 500 kr), även om det kommer att vara vagnen "som got away" och jag kommer snegla avundsjukt på alla som har en sån.

 

Vi möttes på mitten, alltså. Brio Go hade det vi sökte och var rejält mycket billigare. Ihopfällningen är ju ingenjörskonst i sitt esse! Handpenning lagd och vagnen fås i slutet av september. Betänketid är för mesar.